Verkar tyvärr som att det kanske inte blir någon träning på lördag ändå. Men då kanske vi skulle passa på att vara med på pay & jump istället på söndag?! Haha, är ju höjder från 20 cm och uppåt. Tror nog att vi skulle kunna ta oss runt på en 40-bana? 

Firade sommartiden med att ta en ridtur på kvällskvisten. Blev mestadels skritt pga dåligt underlag, men var mysigt och hästen var PIGG. Har lite energi att jobba med imorgon alltså ;) Jobbade i alla fall mycket med att han skulle lyssna - både framåt, bakåt och sidvärtes. Han tjurade emellanåt men sen gjorde han som han skulle ändå.

Idag var det löshopping uppe i ridhuset! L och Kalle skulle egentligen med men så blev det visst inte. Så jag och Fallino traskade upp dit själva vid halv 11, vi kom fram lite tidigt så de före var inte klara än. Fallino fick beta så länge. Det gick bra där inne, han får ju inte hoppa så mycket eller högt så höll inte på så länge. Som högst var det en oxer i slutet som låg på kanske 90? Sedan gjorde vi studs istället, bra träning att lyfta på fötterna. 

 

Blev inte mycket filmat mer än en gång i slutet; L och jag skulle ju hjälpas åt att filma var ju tanken från början. Här kommer i alla fall en snutt från de sista varven innan vi lade ner till bommar igen! 

 

Efteråt fick Fallino stå i en av uteboxarna och chilla ett tag medan jag väntade på att de sista skulle bli klara med sin häst så att jag kunde hjälpa till att plocka undan. Dock plockade de undan själva innan de gick ut med hästen, jag trodde de skulle komma ut först när de var klara! Så jag missade det.. Oj. 

Så här tänkte jag lägga upp ridningen nästa vecka. 

Måndag: Ridhuset - jogg/lösgörande

Tisdag: Medryttare, uteritt

Onsdag: Ridhuset, cavaletti

Torsdag: Uteritt el longering

Fredag: Medryttare 

Lördag: Dressyrträning för Alexander

Söndag: Uteritt

Superfint väder idag. Blev en promenad med min vovve Emi på eftermiddagen, jättemysigt! Struntade i att ta med kameran, tänkte att det ser ju ändå rätt tråkigt ut ute nu. Men ack så fel jag hade, älskar kvällsljuset. Så blev bara några bilder med mobilen. 

Har varit mycket nu hela veckan så inte riktigt hunnit med! Så nu tänkte jag sammanfatta lite. 

 

Måndag: Dressyr i ridhuset. Lugn och ro, på kvällstid, när vi trivs som bäst. Kändes och gick riktigt bra! Härligt. 

 

Tisdag: Snabb genomkörning och koll ute på gärdet i solnedgången. Någon var stark och pigg men fick i alla fall springa av sig. Gick bra överlag men blev lite väl stark och jobbig mot slutet. 

Kvällens pass gick jättebra, kunde inte önskat mig mer. Skriver mer om det imorgon dock, är aptrött och ska upp tidigt! Hästarna ska ut och sen bär det av in till stan för lite ärenden och äventyr. Godnatt!

Kunde inte sova inatt så kikade lite på ridhjälmar. Har ju insett att jag haft min nuvarande hjälm i minst 7 år nu, och både tappat den och trillat av mer än en gång (man ska ju helst införskaffa en ny efter varje gång, av säkerhetsskäl). Det här är den jag har idag, eller kanske en äldre modell. 

Ja, suck. Ridpasset i fredags, kändes som katastrof och nederlag. Troligen mycket för att jag sätter så höga krav på mig själv/oss ibland, och går det då inte riktigt som jag tänkt, då känns det totalt värdelöst istället. Och som jag skrev i föregående inlägg, så är jag rätt dålig på att komma ur det negativa tänkandet när det väl infinner sig. Inte ens tänkt på det så mycket i ridsammanhang förut, men vet om att jag är så i allmänhet. Jag hamnar alltför lätt i en negativ tankespiral. 

 

Först och främst kom vi upp till ridhuset, det var fint väder och jag tänkte rida på ridbanan först, men det var ganska blött. Så skulle just gå in i ridhuset istället, men nej, då kom brandkåren och skulle vattna, tydligen. Så där gick det inte heller att vara. Vi var lite ofokuserade, red fram lite som vanligt, halvflummigt med andra ord, och det var inte lika mycket dumheter som på onsdagen. Jag var trött pga alldeles för lite sömn samt hade ont i magen. Hade L med kamera med upp, vilket också tyvärr distraherade och fick mig att sätta ännu större krav på oss/mig själv, och för varje liten grej som kändes dålig blev jag mer och mer uppgiven och frustrerad på mig själv! Vilket inte gjorde något bättre, såklart.

(Fotona är tagna av min vän L i fredags, och av dem jag fick blev jag inte nöjd med ett enda. Inte pga fotografen utan motivet... Men lägger upp två här ändå.)

Som sagt, det kändes som ett rejält bakslag i fredags och när jag var klar i stallet ville jag bara gå och gömma mig i sängen under täcket - på det humöret var jag. Nu, i efterhand, känns det lite bättre. Jag har hunnit få distans och inse vad det var som gjorde att det blev som det blev. Imorgon kväll tänker jag rida upp till ridhuset igen, ta det i vår egen takt, i lugn och ro. Ingen press. Känns bra redan nu, när jag tänker på det. Rida övergångar, halter, lösgörande och när allt känns bra, rida igenom programmet några sista gånger. På tisdag blir det lite ridning på gärdet, liten sista avcheckning att allt fortfarande fungerar som det ska. Ska verkligen försöka att sänka kraven på oss på onsdag, se det som jag ju egentligen gör - som en rolig sak och en bra erfarenhet och träning! 

Idag kom startlistan inför onsdagens bravader. Jag ska starta sist, vilket var jättesnällt ordnat då jag ska på möte vid 16 och inte vet när jag kommer hem.. Men 18.48 ska jag förhoppningsvis klara mig till!

 

Mest nervös är jag för framridningen, haha! Känns lite ologiskt. Men just nu känner jag mig osäker... På hur jag ska lägga upp det, hur han kommer reagera? Med flera andra ekipage samtidigt på ridbanan. Han kommer säkert vara totalt ofokuserad och det kommer smitta av sig på mig så jag kommer bli mer nervös och det kommer kännas dåligt... Ha! Bra tankegångar där Jessica. Lite mental träning kanske? 

Igår red vi bort till de nya skogsvägarna vi hittade, och utforskade ännu fler vägar och stigar. Sammanlagt blev det 12 km och två timmar på hästryggen! Hästarna var pigga och glada, och vi med, kanske mest tack vare väldigt fint väder. Det är nästan det roligaste på uteritter, tycker jag, när man utforskar nya vägar och inte vet riktigt vart man är på väg och kommer hamna. Skönt också när man slipper oroa sig för att det ska bli mörkt helt plötsligt medan man är kvar ute i skogen. Riktigt härligt var det, och Fallino skötte sig jättebra.  

Blä. Gick piss idag. Visst, Fallino krånglade väl en del men jag är mest bara arg på mig själv... Kändes som att jag inte kan rida för fem öre! Tappade mycket självförtroende idag. Jobbigt när det kan gå upp och sen ner igen, så snabbt! Men nu kan det förhoppningsvis bara gå upp igen.

 

Har inte sovit inatt heller (2 timmar max) och hade ont i magen samt trosskav på muttan. Perfekt! Mycket runt om som krånglade också.

 

Nåja, ser om jag skriver lite mer om passet sen. 

Har ju under de senaste veckorna köpt på mig lite nya bett. Kunde ju dock börja använda dom först förra veckan pga tanden!

Det raka rostfria har jag bara hunnit använda en gång hittills, på träningen i onsdags. Men det kändes superbra verkligen! Låg så fint och stadigt i munnen, märktes att Fallino trivdes. Han behöver ju en stadig kontakt men jag kan ju vara lite halvdålig på det ibland - då är det ju skönt om bettet ändå ligger still. 

 

Det andra har vi använt 2-3 gånger på uteritter och detta har också fungerat fint, han har sugit tag i det ordentligt. Gillar dom riktigt mycket båda två och börjar få lite bett över nu som inte används! 

Idag fick Fallino lulla ute med L. Jag hann tyvärr inte rida idag då jag skulle in till stan men ville gärna att han skulle få röra på sig ändå (och medryttaren kunde inte heller). Och det hade gått bra! 

 

Inne i stan mötte jag upp en tjej som jag fyndade ett täcke av, för mina sista slantar. Blev så himla glad, för det var i underbart fint skick, supersnyggt och passade perfekt! För en ynka 50-lapp :) Dessutom hade hon lagt ner en sadelgjord jag varit intresserad av också, och sa "du får den gratis, jag har ändå ingen användning för den!". Så himla gullig tjej! ♥ Gjorde min dag. 

 

Här är en dålig mobilbild med täcket på vid läggdags ikväll:

Än en gång.... HELT död. Herregud. Fast värre ändå. Än sist, alltså. NU är det okej igen, men på kvällen - jösses!

 

L hängde med upp till ridhuset (egentligen skulle hon fotat, men hon tog aldrig med kameran! Suck, haha!) och vi hade tänkt att jag skulle rida igenom programmet för första gången. Jag hade tagit på sporrar också för första gången på länge. Lika bra att vänja oss vid det igen! Men det hade min kära gosse mycket starka åsikter om... Första kvarten-halvtimmen gick han och sparkade, viftade med svansen och sparkade bakut såfort jag ens nuddade honom med benen. Suck! Bara att fortsätta rida. Gick knappt at värma upp ordentligt heller, brukar ju köra några varv i galopp med, i lätt sits och med ett bra tempo, men gick inte att galoppera utan att han bockade och/eller skulle bryta av/stanna... Grr. Så gav upp efter en stund. Körde programmet en gång, helt värdelöst gick det! Haha. Sååå... Bara att börja jobba igen! Red runt i skritt och trav och en del galopp, utan stigbyglar, och det gick väl rätt bra. Gick bra att sitta i alla fall! Det krävdes väldigt mycket ridning från min sida, var helt slut. 

 

Körde efter ett tag igenom programmet igen, gick betydligt bättre. Dock kom vi ju till min (största) svaghet igen - avbrotten från galopp till trav. Han drar gärna med mig då, drar fram huvudet och bara kör på, och jag tappar sitsen totalt vilket bara gör det lättare för honom med sina fasoner. Det där behöver vi VERKLIGEN träna på. Det är sjukt när man inser vilken lat ridning man hållit på med. Samma gamla grejer, men man glömmer ju bort att jobba. Kräva något, ge honom uppgifter. Pinsamt! Inte kan man gnälla då för att saker inte fungerar som man vill, när man glömt bort att träna på det..

 

Vi började med att jag kom i trav på en volt, och gjorde halt två gånger under ett varv. Först drog han med mig som vanligt, som han faktiskt brukar göra i halterna med, men med lite ryggningar de gånger han drog fattade han snabbt vad som krävdes. Så roligt och skönt att känna skillnaden!! Så fort. Sedan tog vi galopp, både p åvolt och längs fyrkantsspåret, och gjorde halt. Sedan, när det kändes bra, började vi med avsaktningarna till trav. Fallino var beredd att stanna, men nu fick jag verkligen kämpa. Sitta kvar, hålla kvar, fortsätta rida! Jag tappar tydligen det där, när vi brytit av släpper jag liksom bara allt. Men just det måste jag verkligen koncentrera mig på och jobba med - sitta kvar i sadeln, hålla sitsen, fortsätta driva, behålla ett jämnt stöd i handen. Pust! Blev mycket, mycket bättre mot slutet. Inte helt perfekt, men ändå stor skillnad. 

 

Ett ganska långt och jobbigt pass med en emellanåt ganska jobbig häst gav verkligen utdelning och det var skönt att ha L med som kunde ge lite feedback. Annars sitter man där själv och gör och tänker som vanligt, blir kanske frustrerad. Men nu gick det framåt! Så roligt. Nu vet jag vad vi ska jobba med ett tag framöver :)