Än en gång.... HELT död. Herregud. Fast värre ändå. Än sist, alltså. NU är det okej igen, men på kvällen - jösses!

 

L hängde med upp till ridhuset (egentligen skulle hon fotat, men hon tog aldrig med kameran! Suck, haha!) och vi hade tänkt att jag skulle rida igenom programmet för första gången. Jag hade tagit på sporrar också för första gången på länge. Lika bra att vänja oss vid det igen! Men det hade min kära gosse mycket starka åsikter om... Första kvarten-halvtimmen gick han och sparkade, viftade med svansen och sparkade bakut såfort jag ens nuddade honom med benen. Suck! Bara att fortsätta rida. Gick knappt at värma upp ordentligt heller, brukar ju köra några varv i galopp med, i lätt sits och med ett bra tempo, men gick inte att galoppera utan att han bockade och/eller skulle bryta av/stanna... Grr. Så gav upp efter en stund. Körde programmet en gång, helt värdelöst gick det! Haha. Sååå... Bara att börja jobba igen! Red runt i skritt och trav och en del galopp, utan stigbyglar, och det gick väl rätt bra. Gick bra att sitta i alla fall! Det krävdes väldigt mycket ridning från min sida, var helt slut. 

 

Körde efter ett tag igenom programmet igen, gick betydligt bättre. Dock kom vi ju till min (största) svaghet igen - avbrotten från galopp till trav. Han drar gärna med mig då, drar fram huvudet och bara kör på, och jag tappar sitsen totalt vilket bara gör det lättare för honom med sina fasoner. Det där behöver vi VERKLIGEN träna på. Det är sjukt när man inser vilken lat ridning man hållit på med. Samma gamla grejer, men man glömmer ju bort att jobba. Kräva något, ge honom uppgifter. Pinsamt! Inte kan man gnälla då för att saker inte fungerar som man vill, när man glömt bort att träna på det..

 

Vi började med att jag kom i trav på en volt, och gjorde halt två gånger under ett varv. Först drog han med mig som vanligt, som han faktiskt brukar göra i halterna med, men med lite ryggningar de gånger han drog fattade han snabbt vad som krävdes. Så roligt och skönt att känna skillnaden!! Så fort. Sedan tog vi galopp, både p åvolt och längs fyrkantsspåret, och gjorde halt. Sedan, när det kändes bra, började vi med avsaktningarna till trav. Fallino var beredd att stanna, men nu fick jag verkligen kämpa. Sitta kvar, hålla kvar, fortsätta rida! Jag tappar tydligen det där, när vi brytit av släpper jag liksom bara allt. Men just det måste jag verkligen koncentrera mig på och jobba med - sitta kvar i sadeln, hålla sitsen, fortsätta driva, behålla ett jämnt stöd i handen. Pust! Blev mycket, mycket bättre mot slutet. Inte helt perfekt, men ändå stor skillnad. 

 

Ett ganska långt och jobbigt pass med en emellanåt ganska jobbig häst gav verkligen utdelning och det var skönt att ha L med som kunde ge lite feedback. Annars sitter man där själv och gör och tänker som vanligt, blir kanske frustrerad. Men nu gick det framåt! Så roligt. Nu vet jag vad vi ska jobba med ett tag framöver :)