Jösses, nu går veckorna i full fart. Har utbildning på jobbet i tre veckor till, i Karlskoga. Det är en bit! Åker bussen härifrån 06.08 på morgonen, framme 07.00 i Örebro där jag samåker med några andra till Karlskoga, tar ca 40-45 minuter att åka dit. Börjar kl 8. 

 

Vi lär oss massor, och det är roligt! Det är 16 stycken som ska börja samtidigt, så vi är som en liten högstadieklass, på både gott och ont. Det dåliga är att det blir lite den klassdynamiken också, med ett gäng killar som sitter längst bak och pladdrar hela tiden... Struntar i allt och när folk (läs: utbildaren) ber dom lyssna (eller vi andra som ber dom rakt ut att hålla käften) och istället bara skrattar. Är tysta en stund och sedan börjar de igen. Så respektlöst! Gillar de flesta egentligen, men när man beter sig på det viset... Grr. När alla andra försöker lyssna och lära sig något. Och när man dessutom beter sig så på ett jobb, något du får pengar för, är det ju en helt annan sak än när man går på högstadiet, tycker jag i alla fall. Kanske ska tillägga att de det gäller är ungefär mellan 19-25 år. 

 

Det andra irriterande är de som ställer korkade frågor, eller startar diskussioner om något som inte alls tillhör ämnet. Eller, som i många fall, när vi går igenom nya system och de ska ta upp och fråga om specifika scenarion - "men tänk om detär så här och så här? Hur gör man då?". Vi går ju för jösse namn igenom grunderna, det blir ju lite överkurs att gå in på såna detaljer direkt. Hon kommer ju till det, så småningom. (De som tillhör den här kategorin är de få som är mellan 30-40 år ungefär).

 

Behöver jag säga att mitt tålamod är något mindre än vanligt när jag är trött? ;) 

 

Annars är allt egentligen bara bra och det är jätteroligt med allt nytt folk. Jag är faktiskt uppspelt över jobbet också, kan knappt vänta tills vi får börja "på riktigt"! 

 

Vi slutar 16.45, så vi kommer in till stan närmare halv sex. Vilket är lite typiskt för mig, för då har precis min ena buss gått och jag måste vänta på nästa som inte går förrän 18.40. Segt både att behöva vänta så länge i stan (än så länge har jag lyckats fylla ut tiden ganska bra i alla fall) och inte minst det faktum att jag inte kommer hem igen förrän närmare 20. Och egentligen skulle jag behöva lägga mig och sova direkt, om jag ska få en chans till 8 timmars sömn, då jag går upp igen mellan 04-04.30. 

 

Låter det jobbigt? Jag vet inte, jag tycker det känns helt okej eftersom jag vet att det enbart kommer vara så här under en begränsad tid. Sedan är det Örebro och andra scheman som gäller! 

 

Jag har tur som har min rumskompis som hjälper mig med Emi, min vovve, under dagarna. Även att ha medryttare samt världens bästa kompis i stallet är ju så himla skönt! Har inte varken mycket ork, energi eller motivation kvar i mig när jag kommer hem om kvällarna. 

 

Nu under helgen passar jag på att göra allt jag boehöver och inte hinner i veckorna; tvätta, städa och laga matlådor.